Vad säger forskningen om bistånd och tillväxt?

Svenskt bistånd ska vara effektivt när det gäller att bekämpa fattigdom och förtryck. Därför har alliansregeringen varit noggrann med att betona denna aspekt. Ett argument som idag framförs av Fredrik Segerfeldt och Bengt Nilsson på DN Debatt och som Moderaterna ibland refererade till i alliansens interna diskussioner (under min tid som samordnare av biståndspolitik) går dock ett steg längre. Det går ut på att biståndet till och med är negativt för ekonomisk tillväxt och i förlängningen fattigdomsbekämpning.

Inför en budgetförhandling under den förra mandatperioden gjorde jag därför en genomgång av forskningslitteraturen som behandlar just relationen bistånd – ekonomisk tillväxt. Litteraturen om detta samband ger inte stöd för det Segerfeldt påstår.  Istället drar huvudfåran i litteraturen slutsatsen att bistånd bidrar till att stimulera tillväxt, givet att det omgivande politiska ramverket uppfyller vissa grundläggande krav. Jag tog denna översiktliga litteraturgenomgång till intäkt dels för att Folkpartiet var på rätt spår i vår starka betoning av good governance och det demokratiska ramverket, dels för att regeringen borde betona korruptionsbekämpning särskilt, något den också har kommit att göra i allt större utsträckning.

Genom en selektiv återgivning av vad forskningen säger om sambandet bistånd – ekonomisk tillväxt har Fredrik Segerfeldt länge ifrågasatt att bistånd alls fungerar – åtminstone om syftet är fattigdomsbekämpning genom tillväxt. Följande utdrag ur ett par nyare artiklar, en klassisk studie (Burnside och Dollar) samt en artikel som följer upp Burnside och Dollar (Dalgaard, Hansen och Tarp) ger en annan bild av forskningsläget än den Segerfeldt sprider.

”We find that once the volatility of aid is controlled for, aid has a positive impact on economic growth.” (Chervin och Wijnbergen , 2010) 

”Our results indicate that developmental aid promotes long-run growth. The effect is significant, large and robust to different specifications and estimation techniques.” (Miniou och Reddy, 2010)

”Overall we find that aid has been effective in spurring growth, but the magnitude of the effect depends on climate-related circumstances (Dalgaard, Hansen och Tarp, 2004)”

”We find that aid has a positive impact on growth in developing countries with good fiscal, monetary, and trade policies but has little effect in the presence of poor policies” (Burnside och Dollar, 2000). 

 En seriös forskare som ifrågasätter Burnside och Dollars metodik är William Easterly:

The widely publicized finding that ”aid promotes growth in a good policy environment” is not robust to the inclusion of new data or alternative definitions of ”aid,”"policy” or ”growth.” (2003)

De artiklar som, i likhet med Segerfeldt, påstår att det skulle finnas belägg för att bistånd rent av skulle vara negativt för tillväxt och därmed utveckling, kommer främst från tankesmedjor som t.ex. Timbros amerikanska motsvarighet, Cato Institute:

Countless empirical studies have failed to find beneficial effects of official foreign aid. (Schleifer, 2009).